På semestern passade flygbolaget Thomas Cook på att ha sönder en av två väskor vi hade med oss och en av två vagnar. Matilda och Jokke var inne i barnvagnsaffären för att få intyg på att vagnen blivit skadad i transporten, och under tiden så tog Calle och jag oss an Coop Forum.
Calle sitter i vagnen och vi skojar och busar. Allt går bra och ner i vagnen åker mjölk, bröd och rågflingor. Mums, det luktar gott! Milda står och bjuder på äppelkaka med vaniljsås, vilken tur. Nu får Calle syn på leklandet, som av någon märklig anledning ligger vid fruktavdelningen, och vill leka där. Mamman-med-äppekakan-i-magen säger att det går bra, och plockar ner frukt i påsar utan att titta på den, eftersom sonen inte är 100% smitningsfri. Sonen börjar dansa en välbekant dans och jag börjar söka av lokalen efter en kundtoalett. Milda-mannen, som redan ligger på plus efter äppelkakan, stiger ännu mer i aktning då han fattar läget direkt. In på lagret, genom fikarummet och där ligger personaltoaletten. Puh! Tillbaka till lekhörnan och Milda-mannen ger Calle en ballong. En guuuuul ballong. Milda-mannen blir gud!
Efter det går det liksom utför i snabb takt. Handlingslistan är kvarglömd på toaletten, och man ber liksom inte gud om en sån världslig sak, eller hur? Vagnen går sönder och vi får ta en korg. Sonen leker att korgen är en bil och man ska se det positivt så får jag möjlighet till intervallträning när jag ser till att folk får behålla sina skenben. Då blir Calle bjuden på isglass av en annan matdemonstratör. Han blir irriterad över att den är kall (!) och dumpar den i vagnen så att det rinner isglass över matvarorna. Sen kryper Calle in i ett tält och leker där medan jag letar efter linfrön. Hittade! Och där välte tältet ner från podiet där det stod uppställt. Med sonen i. Jag kommer osökt att tänka på låten ”Kom och ta mig långt härifrån”. Och då går den gula ballongen sönder. Jädrans! 3-åringen i ena handen, korgen i den andra och ut på ballongjakt. Fixat! Så snabbt som möjligt genom kassorna, och sen koordination med resten av familjen. Barn in i bilen, varorna och vagn i bagaget. Mamman bakom ratten och fantasier om att starta grillen och äta i lugn och ro. 200 meter hemifrån skriker Callle ”Bilen! Mamma, vi glömde den gula bilen!!!” Då slår det mig att jag lovade Calle att han skulle få åka i ”bil-som-kostar-10- kr-och-som väsnas-liten-stund” när vi handlat klart, vilket vi båda glömde bort. Det var bara att dumpa maken och lillasyster och vända om mot Burlöv igen. Jag må ha tappat humöret någonstans på Coop, men har man lovat så har man och då ska man hålla det. Så då blir det 30 minuters extra körning i stora bilen, och 5 minuter i den lilla bilen. :-)
(Det blev ingen grill, utan kokt korv istället, men det var det värt.)
